Kosttillskott för ett starkare hår

Det är en stor djungel där ute med kosttillskott, håller ni med?

Jag har suttit ner i december och kartlagt vilka vitaminer/mineraler som stöttar håret, och vilka vitaminer/mineraler du behöver för att optimera upptaget av dom.
Som ni kanske vet kan man inte bara äta d-vitamin rakt av, utan de måste intas ihop med fett för att kroppen ska ta upp vitaminen. Samma sak gäller ju med de flesta andra.

Jag har kommit fram till att det finns 6 vitaminer/mineraler som är bra att jobba mer med. En av dom är dock lite tveksam och kanske ska hamna som en liten parantes.

Biotin, Zink, Selen, Pantotensyra och C-vitamin. Den sjätte är Koppar.

Vi ska gå igenom dom lite lätt, sen har ni möjligheten att komma på en kurs hos mig i salongen OM ni är intresserade av en mer djupgående genomgång för att förstå VARFÖR.

Men om vi börjar med Biotin. För att optimera upptaget av biotin behöver vi c-vitamin, pantotensyra och folsyra. MEN om vi dricker alkohol, käkar rå äggvita och äter höga doser av B5, då hämmar vi upptaget.

Zink. En proteinrik kost ökar upptaget av zink. Zink är en viktig motståndare till koppar och man rekommenderas att käka 10-20ggr mer zink än koppar för att kroppen inte ska ta stryk av kopparn. Zinkupptaget hämmas av fytinsyra som du hittar i spannmål och fullkornsprodukter.

Selen. Vi ska helst inte äta mer 1000ug selen per dag. Organiskt c-vitamin och e-vitamin hjälper kroppen att ta upp selen.

Pantotensyra. Återigen så hjälper c-vitamin till, även folsyra och b-komplexet.

Koppar ska vi få i oss i begränsad mängd. Många har redan höga doser av koppar i kroppen, särskilt kvinnor med kopparspiral. En sak som jag lärde mig när jag gjorde en rejäl undersökning av kroppen, var att en del av östrogenet i kroppen kan ombildas till koppar, så för mig som hade för höga doser östrogen i kroppen var det inte alls bra. Därför är den här lite vid sidan av. Men kom ihåg! Ät zink om du vet att du har för mycket koppar i kroppen för att stötta. Man ska helst få i sig 3-12mg/dag. Inte mer!

C-vitamin. Det har blivit mitt stora fokus nu att få i mig c-vitamin för som ni kanske läst så hjälper den otroligt många vitaminer att tas upp i kroppen. Inte nog med det, den hjälper benstommen, energin, motverkar utmattning och framförallt! C-vitamin är det som kroppen förbrukar vid stress. Fysiskt som psykisk. Hur många av er är inte stressade eller tränar mycket? Tänk på det!

Okej så hur får vi i oss detta då? Det hjälper tyvärr inte att äta frukt och grönsaker rakt av, då vi i sverige importerar dessa 10 månader om året, och faktum är att vi är endast självförsörjande på morötter idag. Hur knasigt är inte det? Men vårt klimat tillåter inte mer. Så för mig har det alltid varit givet att ta kosttillskott, jag har alltid förstått sambandet mellan hälsa och mat. Med tanke på att vi stoppar i oss mat såpass mycket varje dag så MÅSTE det ju påverka en stor del i hur vi mår och hur våran kropp utvecklas. Är ni med mig så långt?

Jag har kommit fram till att följande produkter kommer hjälpa ditt hår (men även mycket annat såklart). Alla länkarna kommer vara klickbara för att ni lätt ska kunna köpa hem dessa. Länkarna går till min webbshop.

Absorbent-C.
C-vitamin i tablettform. För dig som kanske inte KAN dricka aloe vera (det finns ca 1% av befolkningen som är allergisk mot blödande växter) så är detta ett utmärkt alternativ, men om man vet med sig att man kanske behöver MASSA c-vitamin så är det bra att ha denna i kombination med…

Aloe Vera gel. Finns i tre olika smaker men jag har länkat till den naturella. Här får du i dig en av världens nyttigaste grönsaker ihop med MASSOR av c-vitamin. Du tar en shot på morgonen och du kommer märka enorm skillnad på magen. En sak man inte ska glömma är att vi har slemhinnor som också behöver tas hand om, tarmar som ofta inte mår så bra och framförallt att c-vitamin hjälper alla andra näringsämnen vi försöker få i oss. Den här dricker jag VARJE dag.

Infinite Collagen Komplex. Kollagen vet ni säkert vid det här laget vad det är. Men vet ni att din egna kollagenproduktion avtar från att du fyller 25 år? Därför behöver vi fylla på med det via mat, krämer och kosttillskott. Det här är ett marint kollagen och via den här tabletten får ni i er både c-vitamin och biotin. Superbra!

Argi+. L-arginin är ett mycket välomtalat kosttillskott idag och denna underbara produkter innehåller bland annat det. Argi+ tar du istället för dina vanliga energi-givande drycker men inte nog med en energikick så har du också en fantastisk skjuts för alla vitaminerna i kroppen. Blodomloppet som faktiskt transporterar vitaminer, mineraler och syre i kroppen stödjs av denna fantastiska produkt. Du får även i dig hela det dagliga behovet av folsyra (som stöttar upptaget av pantotensyra och är extra viktig för oss kvinnor att få i oss) genom en portionspåse. Och när vi ändå pratar påse, den här innehåller 30 portionsförpackade små sticks som är mycket enklare att ha med sig än en stor burk i väskan. Se till att alla vitaminer/mineraler du får i dig, får en bra transport genom kroppen.

Forever Calcium. Otroligt bra kosttillskott! Du får i dig bland annat zink, magnesium, koppar, c-vitamin, kalcium osv. Den här är så bra!

A-Beta-carE. Här hittar du bland annat selen, men också massor av E och A-vitamin. Något man kanske inte vet är att det är absolut inte bra att få i sig för mycket A-vitamin. Eftersom det kommer från betakaroten i det här fallet så omvandlas den till A-vitamin i tunntarmen OM och NÄR kroppen behöver det. A-vitamin hjälper ju synen, immunförsvaret och mycket annat, så den är är verkligen en superbra kompis!

Royal Jelly. Den här är SÅ intressant! Det är bidrottning-gelé som är bland det finaste och renaste man kan få i sig. 2 tabletter ger dig hela dagsbehovet av B5 vilket i sin tur täcker behovet av pantotensyra. Den är fantastisk för hud, hår, naglar.

Lagom dos toast skagen och lite bubbel är också viktigt 😀 Jag äter inte gluten och har istället avocado till min skagenröra.

Sådär, mycket information va? Man kan välja att ge sin kropp allt det här, eller så plockar man dom delarna man känner ett behov av. Om man ska välja tre så skulle jag säga Aloe Vera gel, Calcium och Argi+. Sen kollagentabletterna. Man skulle behöva äta stora mänder grönsaker för att få i sig behovet av alla dessa vitaminer/mineraler och jag tror ingen av er äter 2kg varierade grönsaker varje dag… Men gör ni det, GRATTIS!

Ni klickar in på shoppen, loggar in med mail eller facebook för att se all information. Ni kan också klicka i att ni vill ha nyhetsbrev där man bland annat kan få exklusiva erbjudanden. Givetvis går det bra att handla andra saker, jag kommer sakta men säkert berätta mer för er om sortimentet som är relevant till håret.

Kommentera gärna om ni har frågor, och glöm nu inte att ni kan anmäla er till min kurs som jag planerar att ha någon gång 2020 om just hår och näring. Hur ska vi kunna få vårt bästa hår någonsin?

Tack för att du läst ända hit! <3

Kommentera

Nytt år, Nytt hår

Jag tror jag har skrivit den här rubriken förr, men nu händer det! I år startade jag igång som oberoende forever-distributör. I och med det har jag nu tillgång till en större variation av kosttillskott vilket i sin tur innebär att jag har tillgång till mer utbildning i ämnet, större översikt över innehåll etc. Jag kan ÄNTLIGEN börja vägleda er bland och sälja kosttillskott för att få så bra hår som möjligt, istället för att rekommendera er att gå till en hälsokostbutik och ge någon annan pengarna.

Jag är så otroligt pepp på det här och ni kommer få höra massa mer såklart, men jag vill bara säga GOTT NYTT ÅR och välkommen 2020, vad jag har längtat efter dig! Jag vill SÅ mycket med det här året, och ni ska såklart få vara med på resan.

Det här året kommer förändra mycket, jag bara känner det.

Vad har ni för planer för 2020?

Kommentera

Årsresumé 2019

2019 går till historien som mitt mest händelserika år. Både bra och dåligt.

Vi flyttade ju, vilket jag kanske trodde skulle vara det absolut största och jobbigaste det här året, men så blev det inte.

Det absolut mest avgörande var att göra slut med min pappa. Det har förmodligen varit nyckeln till att jag har klarat av övriga motgångar som också pågått större delen av året.

Att göra slut med sin pappa (och hans fru) är inte lätt. Framförallt har folk inte velat acceptera det. “Men så kan du väl inte göra, ni kommer hitta tillbaka till varandra”, “åh herregud, hur klarar du det?”, “Men det är ju din pappa?”, “Du kommer säkert förlåta honom, vad det än är, ni är ju blod”. Jag har fått alla kommentarer. Men lika mycket som folk är förfärade så säger också många “Jag önskar jag vågade göra samma”.
Jag ska erkänna, det var inte ett lätt beslut alls. Det var otroligt mycket ångest, sömnlösa nätter, velande och övervägande innan jag bestämde mig. Det gäller nämligen inte bara mig, det gäller ju även Molly. Ska hon inte ha en relation med en morfar i framtiden? Ska vi kalla någon annan morfar, ska vi vara ärliga, vad säger vi, hur kommer hon reagera osv. För att inte tala om hur andra ser på saken. Man KAN väl inte bryta med sin familj? Nåväl, sagt och gjort. Bästa beslutet 2019 var det oavsett, hur jobbigt det än var.

Min största grej det här året har alltså varit att fundera på vad folk ger mig. Vad bidrar folk med egentligen? Varför har jag dessa människor i mitt liv? För att jag måste, eller för att jag vill?

Det har resulterat i att fyra människor måste bort.

Min pappa, hans fru, en “bästa” vän, en revisor.

Revisorn var en pärs kan jag säga. Det visade sig att han gjort allt fel från början, och det tog hela 10 månader att rätta till. Det kostade mig hela företagets sparkapital och nästintill hela mitt psyke. Jag tror ingen i min närhet förstod hur svår den utredningen var för mig. Jag tror knappt jag förstod det själv. Det kom bakslag efter bakslag hela tiden. Jag hann precis ställa mig på knä, så kom nästa knuff. När jag trodde att det var över, så dröjde det lite drygt en månad, så kom nästa brev. Då tog jag mig med nöd och näppe ut ur sängen.

Den resan är nu över, jag har fått det skriftligt. Med den nya revisorns avgång kom också en annan in. Det är ett helt gäng som nu har hand om min bokföring och jag är så tacksam för dom. Även om det var en tuff uppstart.

Någonstans i våras så började vi renovera hallen, vi såg då att det var fukt i väggarna och golvet, så vi fick såklart en klump i magen. Vi hade precis lagt in en stor del av vinsten från husförsäljningen i att renovera badrummet där nere, ganska lyxigt, så en sån här kostnad var inte direkt välkommen. Jag stod och hackade upp hela golvet med en slägga och kroppen fick sig en ordentlig omgång kan jag säga. Men tillslut hittade vi vattenläckan, efter att ha grävt både här och där på utsidan också. Den enda turen vi haft i år, är att det gick på försäkringen. Vi fick äntligen hjälp med jobbet för att återställa hallen utan fuktskada. Men vi fick leva i ett kaos i flera månader. Det var stökigt, vi visste inte vart vi skulle gå in från dag till dag och det dånade varje dag i flera veckor. Det resulterade såklart i en hel del huvudvärk, ångest och bråk här hemma.

Jag började skriva på en bok om min barndom, jag mailade ett kort utkast till ett förlag som tyckte om min idé, men jag måste först skriva klart den för att dom ska hjälpa mig med upplägg och allt det där jag inte kan något om. Många sömnlösa nätter har jag legat och tankarna snurrar. Många händelser avlöser varandra och saker jag än idag inte förstår. Hur kunde dom göra så mot mig? Vem kan säga så? Varför fick inte jag följa med då? Hur hjärtlös får man vara? Allt detta har jag skrivit ner. Antingen blir det en bok, självpublicerad eller inte, eller så har det varit ett terapi-arbete. Det jag märker är ju hur stort behovet av att prata om det är. Så det tänker jag göra. Men det är samtidigt jobbigt att komma på nya saker som påminner om mitt otroligt låga värde i den familjen. Det är som att jag medvetet går igenom min värdelöshet och bekräftar den. Något positivt som kommit från allt detta är att min egen självkärlek är starkare än någonsin. Det måste den vara. Det ska Mollys också bli, men av helt andra anledningar, på rätt sätt.

2019 var året då jag och min bästa vän (dåvarande) skulle gifta oss med en månads mellanrum. Jag skulle vara tärna på hennes bröllop och hon på mitt. Jag tycker att det hela var en jättebra grej, medans hennes första reaktion, när jag berättade att vi också skulle gifta oss, var “men vadå, mitt bröllop då???”. Jag blev så otroligt ledsen och sårad, så från den stunden tippade jag på tå kring hennes bröllop, pratade mycket sällan om mitt eget och fick gång på gång höra dåliga saker om mina övriga tärnor mm. När hon tillslut sa att hon inte kunde ha mig på sitt bröllop så kände jag att det var nog. Vi kommer aldrig mer höras. Det var en lättnad, utan att jag visste att det skulle vara det. 10+ år ner i skräpkorgen men det var ett måste. Jag visste inte att jag skulle känna så, men att slippa gå på hennes bröllop var en sån otrolig frihet. Jag var beredd att gå in i kaklet för att hon skulle få den bästa dagen, med tanke på att jag redan förstört det genom att gifta mig samma år, så jag tror inte jag anade att jag var på väg att bli utbränd på grund av min bästa vän. Eller ska vi säga “bästa” vän.

Jag började för första gången i mitt liv få problem med min hy i ansiktet. Jag lade mycket tid på att försöka få det bra, genom kost, genom krämer, dyra behandlingar och allt annat man kan tänkas försöka. Jag mådde så dåligt bara på grund av det, för i min värld så är det ett tecken på att insidan inte mår bra, och det stressade mig ännu mer. Det har bara eskalerat såklart, och slutade med ömmande, vätskande eksem runt hela munnen och ögonen. Det gjorde ont att ligga på kudden vilket i sin tur påverkade sömnen. Jag lyckades få bukt med det någorlunda och underhålla det på en hanterlig nivå där det inte gjorde ont. Värst är ju alla medlidande blickar man får och folk vågar som vanligt inte fråga.

Jag hade mycket sparsamt med semester i år, på grund av hur mycket det kostat mig att byta revisor. Hans beräkning av min preliminär-skatt lämnade mig med nästan 90 000 i restskatt vilket såklart åt upp hela semester och buffert-kassan återigen. Därför fanns det inte en möjlighet att ha semester som alla andra, och kanske var detta året jag behövde det som mest? Men det är mer stressande att vara hemma och veta att jag behöver pengar, än att bara bita i det sura äpplet och jobba.

När vi gifte oss gick utslagen i ansiktet att dölja med smink, nästintill i alla fall. Från den stunden jag och den där andra blivande bruden gick skilda håll, så var min egen bröllopsresa rena fröjden. Jag var så lycklig på min möhippa att jag grät i stort sett hela dagen till och från. Då ska jag tillägga att vi bröt upp på tisdagen samma vecka. Jag var så tacksam till mina tre kvarvarande tärnor att jag inte visste hur jag skulle tacka dom. Vi övade, pysslade, planerade, fixade otaliga gånger och det fanns inte en enda sekund som dom inte ställde upp. Jag fick en otroligt djup relation med dom bara på grund av detta.

Bröllopshelgen, eller veckan egentligen, var magisk. Kvällen innan är något bland det bästa jag upplevt med vänner och bröllopsdagen förtjänar en egen bok. Jag var så lycklig att varenda människa som var där, var en vän. Ingen ville mig ont, ingen önskade mig sämre, ingen skulle snacka skit efteråt. Jag kan inte förklara den tacksamheten jag kände inför det. Jag har ALLTID varit baktalad av en familjemedlem i alla mina år, detta var första gången jag skulle få uppleva sann frihet. Jag var totalt ohämmad (förutom det hårda bandet i midjan efter buffén he he…). Jag ska erkänna att jag har fått en helt ny bild av en familj efter detta. För första gången i mitt liv heter hela familjen samma i efternamn och det känns inte alls skrämmande att utöka den ännu mer. Tidigare kändes det dels som att jag inte ville dra in ytterligare en familjemedlem i denna svarta miljö, men nu vet jag verkligen vilka känslor jag vill ska fylla mitt liv. Men jag ska erkänna att förlossningen spökar i mitt huvud än.

Jag började tapetsera och förbereda för att flytta köket i vårt hus, så mycket av kvällarna gick åt till det. Riva vägg, spackla hål, tapetsera, måla, organisera…

Sen åkte vi utomlands, mina utslag blev värre eter bröllopet igen och på något sätt så gjorde Spanien susen. Kanske själva ledigheten, kanske solen, kanske det intensiva smörjandet av kokosolja. Men det blev bättre. Semestern var helt perfekt, bästa någonsin. Jag kände mig redo och taggad när jag kom hem. Sista brevet angående revisorn kom strax efter vi kom hem från Spanien, så det hade pågått från januari till oktober.

Vi flyttade äntligen köket! Det var en hård helg, vi slet som djur jag och min man, men det kom på plats på bara några få dagar. Tapeten vi valde fångade båda våra hjärtan och jag visste att jag måste ha den på fler ställen…

Vi gjorde om på salongen och det var inte lätt kan jag säga. Men det blev så himla bra! Jag har hela tiden haft en idé i huvudet om hur jag vill ha det och när vi satte upp tapeten i köket så föll den sista pusselbiten på plats. Jag började planera för ett koncept och en känsla snarare än bara inreda. Jag är inte där än, det tar ju både tid och pengar, och som ni kanske läst mellan raderna så fanns det ju inte mycket av det. Men jag är så otroligt glad för tapeten.

Två veckor efter det så blir det alltså vattenläcka på salongen och hela mitt liv rasar känns det som. Jag har precis lärt mig stå på benen igen och började sova hela nätter. Sen brister ett avloppsrör i taket ovanför salongen och vi måste stänga helt. Jag kommer aldrig glömma den dagen när min kund, som kommer en gång om året från Stockholm, ska få håret fixat i mörkret samtidigt som det forsar avloppsvatten några meter ifrån. Jag blinkade bort tårarna hela dagen, ignorerade det hårt bankande bröstet och pressade fram mina andetag. När jag satt på bussen hem så var jag otroligt tacksam för att det var mörkt och ingen såg att det forsade miljoner med tårar på mina kinder.

Många verkade tycka att jag förmodligen hade lite tur. Jag fick ju golvet bytt, jag får ju semester i några veckor och någon ANNAN ska ju lösa det. Men jag har suttit i telefon minst en timme varje dag med elaka gubbar inom byggbranschen. Vissa dagar flera timmar. Jag har suttit med ett tryck över bröstet varje dag och jag har framförallt sovit dåligt. Dag efter dag så kommer det nya siffror som JAG ska betala. Som inte försäkringen täcker. Jag har aldrig i hela mitt liv känt mig så ensam, för INGEN annan skulle någonsin kunna förstå. Det var inte kul en enda sekund och jag kände inte heller någon äkta glädje när salongen äntligen kunde öppnas. För jag var återigen pank, barskrapad och hade blivit påtvingad en renovering. Det är inget roligt alls med det.

Något som man kanske inte tror skulle påverka MIG särskilt mycket är att mina vänner har mått otroligt dåligt. Det är absolut inte MIN ensak att hänga ut någon så det ska jag inte göra. Men varje dag har jag ringt runt och kollat, försökt stötta, peppa, ge råd. Jag har försökt fokusera på deras sorg och bekymmer istället för mina egna, men jag har istället gått in i känslan alldeles för mycket. Jag har känt mig fruktansvärt otillräcklig och värdelös som kompis detta året, trots att jag gjort mitt bästa för att finnas där. Som jag sa så visste jag inte hur jag skulle kunna visa min tacksamhet för vad dom gjorde för mig, men det enda jag kunde göra vara att svälja tårarna, pressa ut luften ur lungorna och försöka hjälpa den på andra sidan luren. Jag har velat göra det, för jag älskar mina vänner mer än livet. Jag har mått så dåligt på grund av hur dåligt dom har mått. Så det har varit en självklarhet att hjälpa även dom, men jag har varit stressad av tanken på att jag borde kunna göra något mer.

En väldigt positiv grej är ju att jag startat ett sidoprojekt med min bästa vän. Ni har säkert inte missat det. Någon har funderat över hur jag får tiden och orken, och så här långt ner i inlägget så tänker du säkert detsamma. Men det här är något som GER energi. Att få göra det med en människa man älskar, som lyser som solen och som är lika galen som mig, det ger mig så mycket. Att det dessutom faller innanför ramarna för vad jag nog skulle kalla min hobby (planering och event) är bara ett plus. Men någonstans så har det här faktiskt gjort att sorgen efter Jessica är borta. För första gången på sju år så känner jag inte ett hugg i hjärtat när jag tänker på henne, och jag tog till och med bort henne på Facebook. Jag vet, det är löjligt, men jag har alltid haft det som en snutte-filt att kunna gå in på hennes profil. Ingen har förstått den hjärtesorgen, men den har varit enorm. I år är första gången jag inte grattat henne på födelsedagen. Fast jag grät. Det gjorde jag.

Nu är det snart jul, och jag känner mig som en fågelunge. Jag vet inte hur bräcklig jag är och jag kommer aldrig någonsin undersöka saker. Jag har inget annat val än att bara överleva och det är precis vad jag känner att jag gjort detta året. Jag har glömt nämna det men på grund av alla dessa problem med revisorn så har jag kunnat ta ut minimalt med lön, ingen utdelning och inget extra. Jag har i ärlighetens namn fått 10.000 i månaden, hela året. Förstår ni hur lite pengar det är för någon som jobbar konstant, sliter som ett djur, håller på att trasas sönder inuti av jobb och stress, och sen få ut 10.000 i månaden? Det är som att någon hånskrattar dig rakt i ansiktet. Men alla pengar i företaget har gått till andra saker. Prioriteringen är ju ändå dom som jobbar på salongen, alla oförutsedda utgifter, bytet av revisor kostade otroligt mycket. Sen sparade vi ju pengar också till bröllopet. Så det var inte mycket jag hade till mig själv. Men jag har alltid sagt att pengar inte betyder något, och det gör det definitivt inte. Jag hade alltid varit givmild när jag har pengar för man vet aldrig hur någon annan har det och framförallt så vågar ingen prata om det.

Men är det något jag håller fast vid så är det sanningen till och om mig själv. Jag vill aldrig visa en fasad. Jag vill inte måla upp en falsk bild. Jag vill inte omge mig med falska människor. Jag vill leva ett rent och ärlig liv, för i slutändan så har jag varken tid eller energi att göra något annat.

För första gången i mitt liv så ser jag dock fram emot jul. Inga familjer som ska bråka om vart vi måste vara, ingen som påpekar saker, ingen som surar, ingen som fäller elaka kommentarer. Det känns inte ett dugg jobbigt att fira jul i år. Förstår ni? För första gången på 31 år har jag inte ångest över jul.

Det är sorgligt att säga det, men jag kan knappt vänta tills det blir 2020. Inte för att jag längtar efter en ny-start och för att jag älskar en ny början. Utan för att det kan omöjligt hända mer nu. Jag kan omöjligt få något mer på mitt fat. Jag klarar inte mer.

Det är mer djup sorg i hjärtat som jag stänger 2019, och det är aldrig roligt att skriva en så tråkig resumé. Men jag vill se tillbaka och känna att det blir bättre. Tack snälla för att ni följer med på resan, för att ni håller mig ärlig och för att ni delar med er av ERT liv också.

Jag passar på att önska god jul och gott nytt år, flera dagar i förväg, och jag hoppas innerligt att ni får en mysig tid med era nära och kära!

Kommentera

Hej!

Jag bloggar inte så ofta längre som ni kanske förstår. Det betyder dock inte att jag inte delar med mig längre, men jag har valt att koncentrera mina hår-inlägg till Instagram (@colorsofwonderland) och ni kan se lite från jobbet i mina vloggar på youtube.

Det är helt enkelt för att bloggen inte längre är ett effektivt verktyg för att nå ut, och framförallt inte när man ska föra en dialog. Har du ändå hittat hit får du mer än gärna skriva en kommentar, eller leta upp mig på Instagram och följ mig där.

Puss!

Kommentera

Ett litet tips…

Ett litet tips…

Om du, som jag, tvättar håret 1-2 gånger i veckan så vill jag bara snabbt tipsa er om en rutin som jag för det mesta följer…

  • Tvätta håret Onsdag och Lördag, alternativt söndag kväll om jag inte ska vistas offentligt på helgen.
  • Onsdag. För att jag spelar in en ny video och vill vara fräsch i håret inför det, och för att jag har mer tid. Denna dag tar jag oftast mer volymgivande produkter, mer stylingprodukter och formar håret mer.
  • Lördag. För er som går på rajraj dessa dagar kanske tvärtom är på sin plats, men lördagar gillar jag att göra inpackning, ta mer vårdande produkter och föna håret torrt med kalluft. OM jag ska ut så gör jag ändå inpackning för håret kommer ju inte bli tungt och fett redan samma kväll, men däremot kommer hårdare styling slita mer så då gillar jag att vårda det ändå. Varannan gång låter jag inpackningen sitta riktigt länge.

Med den här rutinen så tillför jag hela tiden det som jag tar ifrån håret. Dvs onsdagar när jag vanligtvis stylar mer och använder mer värme, då tröttar jag ut håret. Det kompenserar jag genom att använda extra mycket vård på helgen. Blir håret fett till måndag är det torrshampoo i två dagar som gäller innan det är dags att tvätta igen, men oftast behöver jag bara lite torrshampoo på tisdagen.

Ge och ta hörni!

Vad har ni för rutin?

Kommentera

Lite mera djup

Lite mera djup

Hej på er, jösses vad tunt det är mellan inläggen här, vad hände? Jag som skulle börja “blogga”…?

Hur som helst, när denna sköna böna var hos mig i fredags så ville jag ge henne en djupare färg. Ni kan kika på min vlogg för att se hur det såg ut live.

Jag valde att lägga in mörkt mellan passéerna, ni kan se hur jag jobbar i horisontala uppdelningar, lite lätt lutande, och växlar mellan två färger. Det funkar INTE om man har för uppklippt hår, men det ger SÅ fina skiftningar!

Här kommer före och efter:

Före. Platt och tråkigt.
Efter. Mycket mer dimension i håret.

Vad tycker ni? Visst blev det bättre? Det ljusa framstår nästan som ännu ljusare på grund av att jag lagt in mörker… Men ni vet vad jag alltid säger… Inget ljus utan mörker!

Kommentera

Håret + hormoner?

Håret + hormoner?

Har ni hört mig säga att håret är ett kvitto någon gång? Om inte, så kan jag tala om för er att lite så är det… Jag fick en fråga på Youtube, som jag har fått i flera olika format tidigare, som jag tänkte svara på lite längre även här.

Hej hej! Jag har en fråga angående mitt hår. För nått år sedan kom jag in i puberteten och mitt hår blev väldigt tjockt och långt, men på den senaste tiden känner jag att mitt hår håller på att försämra sin kvalité. Håret känns inte lika friskt och tjockt ut. Har du något tips på hur jag kan göra så att håret håller ungefär samma kvalité? Tacksam för svar!❤️❤️

När man går in i olika stadier i livet så kommer också kroppen reagera. När man går in i puberteten är det väldigt vanligt att håret blir extremt fett, när man blir gravid är det väldigt vanligt att man upplever håret som ovanligt bra, när man går in i klimakteriet så kan man uppleva håret som torrt osv.

När du upplever att håret går igenom en märkbar förändring, så tycker jag att du ska stötta på bästa sätt. Jag tänkte lista några enkla saker här nedan:

  • Ät näringsrik mat i största möjliga mån. Broccoli, morötter, blåbär, mörkgröna blad och kål, nötter osv. Hjälp kroppen!
  • Stötta gärna med lite kosttillskott. Ni vet att jag älskar Terra Nova Beauty complex, för hår, hud och naglar. Men du kan med fördel göra en mineralanalys av håret och få veta exakt vad du behöver, om du upplever att problemet kvarstår längre än 4-6 månader.
  • Avvakta med färg om du är osäker, särskilt om håret går åt det skörare/torrare hållet. Inte nog med att färgen kan reagera annorlunda och du riskerar att få ett helt annat resultat, men du kan ju också skada håret mer än vad det kanske klarar av för tillfället.
  • Byt ut dina produkter. Ditt hår kanske behöver något helt annat för tillfället så gå till en salong och be om nya grejer som passar situationen just nu.

Det finns mer saker du kan göra, men prova dessa först!

Förmodligen så kommer problemet från insidan, om inte du helt plötsligt flyttat till Australien (i så fall grattis till dig!!!!) och håret påverkas av yttre faktorer. Så rannsaka dig själv. Mår du bra? Är du snäll mot kroppen? Kan det ha ett samband?

Skriv gärna om du undrar något, eller vill ha hjälp. Vill du vara anonym går det bra att maila mig på alice@colorsofwonderland.se.

Kram!

Kommentera

Ny hårfärg, igen?

Ny hårfärg, igen?

Ja jo.. När man väl är igång så bytas det hårfärg hela tiden! Men det är inte mitt “fel”. Det är ju för att pasteller tvättas ut så fort så man kan testa lite olika hela tiden. Kul va?

Denna gången fick mina vänner testa på att leka frisörer, ni kan kika på den här vloggen så får ni er ett gott skratt!

Jag tänkte bara visa er lite bilder på hur det ser ut!

Färgen heter BLUSH och kommer från ICON. Vad tycker ni?

ps. Kan avslöja att Molly ÄLSKAR den hehe.

Kommentera