Mitt liv som frisör, vad är min tid värd?

Jag sa ju i mitt senaste inlägg att vi skulle prata om något allvarligt, men så hade jag en så himla bra helg och jag ville inte riskera att förstöra mitt humör på något sätt. För följande ämne är något som verkligen upprör mig, samtidigt som det berör starkt, varje dag i mitt jobb. Vi ska prata om hur jag värderar min tid och hur andra verkar värdera min tid.

Anledningen till att jag tar upp det är för att jag fick en riktig kalldusch på jobbet för någon vecka sen. Jag insåg hur LITE folk värderar MIN tid och hur lite folk tror att vi sliter. (Om du är kund hos mig så behöver du inte känna dig träffad för jag har världens finaste människor i stolen.)

Hon väntade på en vän som då är kund hos mig, när jag och kunden skulle boka in en ny tid var det svårt att hitta en som var efter hennes jobb. Hon sa att hon får sluta tidigare helt enkelt, varpå vännen frågar varför vi inte jobbar kväll. Klockan var då 19.00. Jag svarade inte mer än med ett leende eftersom jag är ruggigt van vid frågan vid det här laget. Hon fortsatte dock. “Det måste ju finnas en jättemarknad för er där, ni borde verkligen jobba mer sena kvällar och helger. Både lördag och söndag.”. Jag svarade med att jag har barn som ska hämtas och lämnas på förskolan. “Jamen vi förlorar ju pengar på att ta ledigt från jobbet och gå till frisören. Jag ger ju dig väldigt bra buisness-advice nu”. Hela tiden med en helt seriös och något förvånad och smått nedvärderande ton i rösten. “Det är ju ganska dålig service av er att inte erbjuda andra tider än dagtid, då jobbar ju folk.” Jag log och nickade.

Men jag ska tala om för er att mitt hjärta går i tusen små bitar av såna kommentarer. Varför ska JAG jobba kväll, varför gör inte DU det så du kan klippa dig dagtid? Varför jobbar inte DU helg så du är ledig en vardag och kan komma till en salong då? Vem ska betala mitt OB? Vem ska hämta/lämna mitt barn? Ska min sambo ta på sig hela föräldraskapet själv så jag kan vara tillgänglig 24/7 för mina kunder? Detta var givetvis inte saker jag sa högt för är det något man säger om och om igen är “kunden har alltid rätt”. Vi vill inte vara otrevliga eller riskera att förlora kunder. Vad vi än får kastat i ansiktet. Hur lite dom än tycker vi är värda. Bit ihop.

Ni som läst dessa inlägg vet redan att vi har alldeles för lite betalt för våran tid, så om vi nu ändå väljer att jobba med detta yrke så ska det bannemej vara värt det. Det ska vara roligt, givande men framförallt ska det vara lika mycket värt som någon annans yrke/tid. Jag har fått höra folk babbla på om hur svårt det är för dom att pussla ihop livet med jobb, barn, intressen och träning, till råga på allt ska dom behöva pussla in frisörbesöket i deras schema. VAD JOBBIGT!! Och under hela den här monologen så undrar jag vad dom tror att jag gör förutom jobbar. Har jag inte rätt till fritidsintressen, familj, vänner och träning? JAG är inget tjänstefolk som lever för att serva andra. JAG lever inte enbart för att vara någon annan till lags. DU har förtjänat en plats i min stol genom att vara trevlig och respektfull. 

Desto mer jag funderar på det, desto mer sugen är jag på att dra åt mina tider till 10-14. Men det var inte en kund som går till mig eller någonsin kommer gå till mig. Mina kunder skulle aldrig uttrycka sig så. Detta inlägget är inte främst för MIN skull, utan dessa inlägg är som vanligt menade att få upp ögonen på folk. Mina kunder tycker det är besvärligt ibland med tidspusslet, men ingen skulle någonsin säga så till mig. Jag respekterar att vissa inte kan komma tidigare än 17 och just därför har jag valt att offra mina tisdagar till att jobba så långt in på natten som det krävs. I gengäld så jobbar jag till 17-18 dom andra dagarna. Det är fortfarande sent. Jag är inte hemma förrän en timma efter det ändå. 2 av 5 kvällar hinner jag hem till läggdags med Molly.

Förutom det så jobbar jag för övrigt nästan alla vakna timmar. Jag gör research för att vara den bästa frisör du kan ha. Jag bloggar och gör videos så att du ska kunna få ta del av min kunskap dygnets alla timmar, oavsett om du är kund eller inte. Jag letar inspiration på Pinterest så att du aldrig ska behöva fastna i slentrian hos mig. Jag övar frisyrer och locktekniker på mig själv för att sen kunna sätta den på första försöket i ditt hår, så du inte behöver gå och se ut som en tok.

Skulle du be din tandläkare, barnmorska eller ens elektriker om en kvällstid? Och om du nu ber om det, skulle du bli upprörd om du inte fick en?

Vart gick det så fel, att folk började tro att vi på något sätt ska vara tacksamma att vi ens har ett jobb?

JA, det kan vara svårt och omöjligt att trixa med tiderna, men det finns faktiskt frisörer som jobbar kvällar/helger. Jag var en av dom fram tills jag fick barn. Det finns alltså andra frisörer att gå till. Man behöver inte hålla på och påpeka alla brister som finns (pengar, tidstillgänglighet, kunskap etc), det finns GOTT om frisörer i varje hörn och det finns garanterat en för dig. Leta vidare!

Som vanligt vill jag höra era åsikter och egna branscherfarenheter. Stöter du på samma i ditt jobb? Tycker folk att du ska vara till deras förfogande dygnets alla obekväma timmar? Berätta! Det går bra att vara anonym.

Hur man fejkar en permanent

Hallå! Nu är det fredag äntligen och det innebär YOUTUBE-VIDEO!

Denna gång visar jag er hur jag gjorde krullorna som jag hade på min fest. Det tog lång tid vill jag lova, och på grund av den långa längden på mitt hår fick jag dubbelrulla. Men ack så värt! Det GÅR INTE att få till såna här lockar med bara en locktång, hur smala slingor man än tar. Så det måste helt enkelt göras… Var inte sugen på en riktig permanent!

Det är bäst med smutsigt hår, jag öste i med torrshampoo innan. Evos är verkligen som gjord för det här, massor av volym och det sög upp ALLT det feta. Kalas!

Kammen måste vara gjord av karbon, annars kommer ni smälta fast den i håret. Jag älskar kammarna från ghd, (adlink) så satsa på dom!

Utöver det tror jag videon talar för dig själv. Det var så coolt att ha den här frisyren, jag fäste upp överhåret med en scrunchie tillslut för det var SÅ mycket hår. Vet inte varför men det kändes väldigt coolt med så stort, trots att man skrattat åt både mamma och pappas skolkataloger… he he.

Alice 80s bash

Godmorgon hörni! Nej jag vet klockan är efter 18 en söndag kväll… Men jag är rätt trött efter gårdagen! Jag har ont i varenda led och muskel i kroppen efter all dans, skratt och kramar! Festen översteg alla mina förväntningar och jag är så glad över hur lyckat det var!

Jag filmade när jag fixade mitt hår inför festen och ska redigera den i veckan här, men idag blir det inte många knop. Jag ska ta en paus från allt som heter diet idag och käka nåt riktigt gott!

Vi hörs imorgon igen!

 

 

Casandra’s hår

Jag tror inte jag hunnit lägga upp bilderna från den gången jag tvingade ner Casandra i min stol. Jag låter videon tala för sig själv och sen kan ni se några bilder här under som ni kan spara som inspo till ert nästa frisörbesök.

Hennes hår är magiskt!

Berätta gärna vad ni tycker om såhär långa tutorials där jag förklara så utförligt. Är det tjatigt? Är det bra? Dåligt?

före inomhus
efter inomhus

Sen har jag även en bild på hennes hår när det gått ett tag och där borde vara en tydlig utväxt. Se så fint det växer ut!

 

Att vara sin egen chef

Idag har det gått tre år sedan alla papper och lånedokument var signerade, för min salong. Tre år av… Det går inte ens beskriva den berg och dalbana som det innebär att vara egenföretagare.

Jag har varit egen större delen av mitt liv vid det här laget. Redan som 18-åring startade jag min första salong. Sen var jag anställd 1,5 år. Sen hyrde jag stol (egenföretagare) på Anno Domini som nu är min egen salong. Katarina, som ägde salongen då, räddade mig på många sätt. Jag tänker så som jag gör idag för att hon satte igång en verksamhet i mitt huvud som inte fanns där tidigare. Något större än bara utseende.

Jag äger två aktiebolag och har ett barn på snart tre år. Hon låg alltså i magen när jag skrev på alla dessa papper. Ni som varit gravida vet hur snurrig man är. Alla siffror, all information, allt snurrade bara framför mig och jag fick lita 100% på vad folk omkring mig tyckte och vad min egen magkänsla sa. Minus sparkarna då.  Men det var en stor dimma i huvudet som skymtade aktiebolag, miljonbelopp, avbetalningsplaner, räntor, kostnader, lån, säkerheten, borgensman, anställa, hyrstol, försöker någon blåsa mig, kan jag lita på den och den, osv…

För mig blev det ändå inget stort. Jag jobbade på som vanligt på måndagen, ingen större renovering kunde göras på grund av att det inte fanns ett kassaflöde än. Det tar tid att bygga upp buffert. Så fort det fanns lite överskott renoverade jag en del. Så fort jag kunde ta ut lön gjorde jag det. I den ordningen. Här kan man tro att mamma-pengen skulle vara en räddare i nöden men nej. Den är ett skämt när man är egenföretagare. Dessutom är det ju så strikta regler så om jag höll på med bokföring kunde jag ändå inte ta ut några pengar för då “jobbade” jag ju.

Jag satt också med med en tvåmånaders bebis i bilstolen jämte mig när jag intervjuade Linni. Hon är sannerligen den räddande ängeln som kom in i mitt liv då. Jag kan inte ens fatta att jag lyckades få henne att börja jobba hos mig. Hon sprider en sån varm energi och glädje runt sig, det är en fröjd att vara hennes kund. Jag säger det ofta till henne, jag har aldrig varit chef, vi måste göra detta med raka rör och tillsammans. Hon verkar acceptera mina brister och nybörjarmisstag. Och Ammi som hyrt stol längre än jag på salongen, som ville vara kvar, trots att hon vet hur rörigt det var i mitt huvud. Hon är benstommen i salongen. Hon är så stabil. Och världens vänligaste människa, hon vill verkligen alla väl. Utan dessa två hade jag aldrig klarat det.

Vi hade fler personer som jobbade på salongen vid tillfället, men på grund av omständigheter (jobbiga sådana) fick den ena lämna på grund av saker hen gjort och den andra valde att lämna själv. Det var en riktigt tuff period och framförallt valet när man måste säga upp någon, trots att man behöver pengarna. Jag var fortfarande hemma då. Men det skadade mitt varumärke och det påverkade även Linni negativt. Det går jag aldrig med på. Över min döda kropp.

Sen började sociala medier kicka igång, jag fick mer och mer att göra desto mer jag kom tillbaka från 4 månaders mammaledighet (jag jobbade lite efter en månad). Vi började också höja priserna när vi insåg att vi låg mycket lägre än de andra i samma område. Då började det också gå bättre rent pengamässigt. Att kunna plocka ut en lön med JÄMNA mellanrum var inte en lyx jag hade tidigare. Eftersom det är aktiebolag så talade min revisor om för mig att jag dessutom kan ta utdelning, vilket är både för och nackdelar med. Jag har dock valt att göra så istället, eftersom det innebär mindre kostnader för företaget.

Jag ska inte tråka ut er med detaljer, det jag vill få fram är att det har varit en jävla kamp. Jag gråter säkert en gång i veckan över saker som går snett men det är ALLTID värt det. Bara en enda gång har jag haft lust att tappa nyckeln på gatan. Det finns inga perioder där det är 100% bra, det är alltid avtal som ska förnyas, räkningar som ökar, hyror som förhandlas och abonnemang som ska förlängas. Och är det inte det så är det kunder som hotar med det ena och det andra, leveranser som uteblir, familjen som far illa eller jag själv som är sjuk eller skadad. Men jag säger det igen, det är ALLTID värt det.

För er som känner att ni vill ta ansvar, bestämma över er tid, förändra något, få en bättre arbetsplats, vara egna. Satsa. Det kommer gå. Det går om du går 100% helhjärtat in i det. Du kan göra allt du vill. Det är väl världens mest klyschiga sak att säga, men om JAG kunde i den situationen jag var i, så kan garanterat du.

Till er som har varit med mig, stått vid min sida och till er som hoppar på tåget nu. Tack för att ni stöttar mig och hjälper mig uppfylla min dröm. Ni är alla så otroligt värdefulla i den resan. 

Nya Colors of Wonderland!

Heeeeej allihopa och välkomna till NYA bloggen. Jag har sagt det tusen gånger att jag vill ha ny design och på senare tid har jag och Martina (Tack gode gud för henne!!!!) jobbat på detta. Jag ivrig och otålig, hon systematisk och kunnig.

Jag vill gärna gå igenom hemsidan med er lite, jag tar GÄRNA emot feedback om det är något som krånglar, inte känns bra eller om ni tycker det helt enkelt är UNDERBART med ny design, säg det med. Ni vet att jag är idel öra för alla era önskningar, alltid. Om ni kollar via mobilen ser det lite annorlunda ut men funktionerna är desamma ungefär. Menyn borde vara som tre streck uppe i vänstra hörnet.

  1. Här hittar du snabblänkar till alla mina sociala medier.
  2. Navigera dig lätt till start, genom arkivet (som rullar ner om du håller musen över annars klickar du och kommer till alla HÅR-inlägg. Om mig är för er som undrar vem jag är, kontakt får ni när som helst använda istället för kommentarer om ni inte vill lämna ett offentligt märke. Jag svarar på alla mail!
  3. Klickar ni på loggan så kommer ni till start. Och visst är den snygg även i svart?
  4. Fem senaste inläggen visas i den stora fyrkanten för er som inte vill scrolla neråt, det är bara att swipea på mobilen eller klicka på pilarna.
  5. Här är mina favoritkategorier om man snabbt vill komma till dom inläggen som handlar om det. Alla kategorier kommer ni åt genom att klicka på arkiv i menyn.
  6. Kom snabbt till min instagram om ni vill se alla mina bilder och mer ur min portfolio.
  7. Sökfältet är mer lättåtkomligt nu än på förra bloggen. Skriv in ett ord och voila!
  8. Om man scrollar ner ser det ut såhär. Senaste inlägget är lite större och nu kan ni också se en text-preview. Så man lätt kan se om man redan läst eller inte. Ibland ser bilderna likadana ut kanske. Det är också lätt att dela genom att klicka på “share”.
  9. Sen kommer de andra inläggen under i två kolumner på datorn, en kolumn på mobilen. Alla visar lite ur texten.
  10. Här står lite mini-fakta om mig. Som på de flesta bloggar.
  11. Här är kategorier som har publicerade inlägg, snart kommer alla synas när jag fyllt på. I mobilen kommer dessa först längre ner , så man slipper scrolla upp igen till menyn.
  12. Senaste inläggen, på mobilen syns de längst ner.
  13. Under alla inlägg finns nu knappar som gör det enkelt att dela. “Love this” är en gillafunktion som ni kan börja använda redan nu. Statistiken kommer inom kort!
  14. Olika delningsmöjligheter för er. Jag älskar när ni delar mina inlägg!
  15. Inlägget som kom innan det du läste, kommer också finnas en “Next post” jämte sen när det kommer ett inlägg efter det valda.
  16. Här ser ni vem som skrivit. Oftast är det ju jag, men vem vet om det kommer gäst-bloggare?
  17. Längst ner hittar ni kommentarsfältet som jag hoppas ni ska använda flitigt. Där får du också förslag på andra inlägg.

 

Så så ser det ut!

Vad tycker ni? Gillar ni designen? Jag vill gärna höra aaaaaaallt ni tycker och tänker.

Nu kör vi så det ryker!

Inför frisörbesöket

Jag fick en fråga av en kund; varför ska man inte tvätta håret innan man kommer till frisören?  

Och detta leder nu till att jag istället ger er en guide inför nästa frisörbesök!

Nej, du behöver inte tvätta håret innan du ska till frisören.
Dels för att (och nu utgår jag enbart från mig själv, alla jobbar inte likadant) jag kommer ändå tvätta det. Jag vill känna på ditt hår i blött och lära mig så mycket om ditt hår som möjligt under besöket. Här kan jag känna om ditt hår behöver fukt, proteiner osv. Jag lär mig också hur elasticiteten i håret är och hur det svarar på vatten. Detta momentet är viktigt!

Och dels för att jag hade aldrig klippt ett smutsigt hår! Min sax slits mycket snabbare (och detta är inte billiga verktyg) i ett smutsigt hår, men sen så går det inte att göra ett rättvis klippning när håret böjt till sig, lagt sig i virvlar, tovat sig osv.

Ska du färga håret så gör det inget om det är smutsigt. Färgen tränger igenom både avgaser, fett och stylingrester. I vissa, sällsynta fall, vissa hårtyper, kan man behöva ett rent hår, men isåfall hade jag ändå velat tvätta det själv innan.
Däremot om jag ska göra exempelvis balayage med ett naturligt utgångsläge så kan det vara bra om håret är relativt nytvättat, eller åtminstone ligger som det oftast gör. Detta för att se hur håret faller när kunden själv fixat det och fånga upp de partier man vill framhäva.

När jag känner mina kunder såpass väl som jag gör, så vet dom bättre än att komma med nytvättat hår! Skämt åsido, men varför tvätta håret om vi ändå ska tvätta det igen samma dag? Det är bara onödigt slitage, utöver den kemiska behandling man dessutom gör. Jag älskar när kunderna kommer med otvättat hår, för vissa har det till och med blivit en tävling. “Jag har gått en HEL vecka utan att tvätta nu, är du stolt?”. Om jag är! Men detta innebär också att jag kan se hur du sköter ditt hår, hur du stylar det och hur stylingen håller. Tummen upp till er!

Som jag sa så känner vi varandra väldigt bra, oftast vet jag exakt vad kunderna vill innan dom vet det, eller åtminstone så vet jag vad dom menar utan att vi behöver bilder. Men det är alltid bra att ha med en bild att visa upp. Bolla med färgkartor, fler bilder och var beredd på att få lite motkrav. Ha dock i åtanke att det förmodligen aldrig kommer bli exakt så, men man ser åt vilket håll man ska jobba. Tänk också på hur stor inverkan stylingen har på färgen. Är den lika snygg även när du inte fixar håret? Eller är den lika häftig både i rakt och lockigt? Hur mycket skötsel är du villig att lägga ner för att få det resultat du vill ha? Vill du ha den igår eller kan du tänka dig en process på ett halvår? Jag ställer lika mycket krav (om inte mer) på mina kunder som dom ställer på mig. 

Lyssna och lita på din frisör! Känns det som att han/hon är osäker så var inte rädd för att fråga. Hon/han kanske inte använt den tekniken innan, eller helt enkelt inte har så mycket erfarenhet. Det är viktigt att våga säga sånt också och framförallt viktigt för dig att våga fråga! Kanske vågar ni testa första gången tillsammans? There’s always a first for everything. Det är väldigt skönt, tycker jag, när man får testa nya tekniker på kunder och dom har fullt förtroende för en. Det underlättar mycket!

Var beredd på att besöket kan ta tid. Jag klipper inte alla lika länge, varje gång. Vissa klippningar får man stå och fila på i evigheter och man blir aldrig färdig. Vissa färgningar behöver göras i många olika steg. En gång hade en ny kund bokat en tid för att färga sin utväxt. När hon sätter sig i stolen säger hon att hon ska vara hos kiropraktorn om en timme, och måste alltså gå om 40 minuter. Jag höll på att tappa hakan! Inte ens en klippning kan jag genomföra på den tiden, men hon resonerade att det “var ju bara utväxten..”. Färgen har en verkningstid på 30 minuter minst, men först ska jag lägga i den vilket brukar ta runt 15 minuter, sen ska den sköljas och håret ska fönas. Vi har nog alla räknat till mer än 40 minuter, eller hur? Stressa inte din frisör, det slutar oftast inte bra. Jag vill vara stolt över mitt arbete och kommer ta den tid jag behöver! Fråga på förhand (när du bokar din tid) om du vet med dig att du har ett viktigt möte du måste gå till, isåfall kanske ni får boka ett annat tillfälle.

Fråga din frisör om det är något du ska tänka på inför besöket så har du försäkrat dig om att förutsättningarna är de bästa för att besöket ska bli det bästa!

Och slutligen. Är du missnöjd, gå tillbaka! Var inte rädd för att se personen i ögonen och tala om vad som känns galet. Ge frisören en chans att rätta till sina misstag! Detta är otroligt lärorikt för även den mest erfarne frisören. Vi gör alla misstag någon gång i livet, men om vi aldrig får veta eller får chansen att fixa detta så är det du som förlorar mest på det. Känns det sen som att du inte kommer någonvart, att kommunikationen brister. Då har du åtminstone gjort allt du kunnat! Detta är också vanligt, och otroligt tråkigt! Det finns lika utbredd frisörskräck som tandläkarskräck och så vill jag inte att det ska vara. Vårt yrke innebär så mycket passion, kreativitet och glädje. Det vill man förmedla vidare via kunden! Då är kommunikation a och o.

Sitter ni inne på några egna tips inför frisörbesöket? Dela gärna med er av erfarenheter och upplevelser!

Mitt liv som frisör, pengar

Pengar är ett tabu-fyllt ämne. Man får inte säga att man har för mycket pengar och man vill inte erkänna att man har för lite. Jag har alltid varit en människa utan filter och pengar är inget som gör varken mer eller mindre för mig, om vi pratar status. Jag skulle vilken dag som helst kunna säga exakt vad jag tjänar och exakt vad jag har på kontot. Det är lite det vi ska prata om idag. Frisör-lönen och kontot.

När en kund bokar hos mig så frågar dom 50% av gångerna vad det kommer kosta. 10% av dom som frågar backar sedan och avbokar. Dom säger oftast något i stil med “jag vet en annan frisör som tar mycket mindre än du” och jag vet inte riktigt om dom förväntar sig att jag ska sänka mitt pris eller bli ledsen och känna mig träffad.

Jag ska försöka förklara på ett så tydligt sätt som möjligt vart våra pengar går, varför vi blir hysteriska när kunder uteblir och varför vi egentligen borde ta det dubbla. Stick with me!

Först och främst. Vart tar våra pengar vägen?
Ni vet alla säkert till momsen, där försvinner en femtedel av kakan, oavsett. Förutom den så är det sociala avgifter och skatt. Skatten beräknas på vinsten (beroende på bolagsform såklart) så den kan man inte riktigt räkna bort från början, även om många företag gärna vill räkna så, det ser bättre ut. De flesta revisorer säger att man grovt räknat kan ta bort 50% av det man får in, det försvinner i ovan nämnda avgifter. Sen kostar givetvis lokalen man befinner sig i, kassasystem, bokningssystem, kortläsare (bara dessa tre kostar flera tusenlappar i månaden) inredningen, kanske ett lån man tagit för att starta verksamheten, produkterna vi använder på kunden (allt från handduk, folie, penslar till schampo och vax), verktygen vi använder som innefattar sax/kam/plattång/locktång/kniv osv. Vet ni att en sax kostar allt mellan 2-20 tusen. Det beror på om man verkligen satsar på klippning eller inte såklart. Vet ni vad mina färgpenslar kostar? I snitt 100:- styck. Dom går sönder, dom blir missfärgade och dom försvinner. Köper nya med jämna mellanrum. Sax bör man byta vartannat år och slipa varje. Man har minst två.
Sen kostar elen, marknadsföring, telefon, internet, kaffe till kunderna (jag lägger ca 1000:- på kaffe varje månad) mjölk, socker, te, honung, kanske någon kaka då och då, toalettpapper, tidningar. Nuförtiden kostar även påsarna som vi skickar med er produkter i. Vet ni vad en påse kostar på fakturan? Sju kronor. För mig alltså. Inte för dig. Utöver allt detta så tror jag också att ni önskar att vi gick på utbildningar, visningar och inspirationskvällar. Allt sånt kostar. Givetvis resan dit också, nu bor jag lyckligtvis i Göteborg och det är en del kurser där, men nästan överallt utom i Stockholm får man ju resa en bit för att gå på kurs. Jag har inte ens nämnt lönen än. För tro det eller ej. Ibland finns det inte pengar kvar till lön.

I dom pengarna som vi tar betalt för att fixa ditt hår så ingår allt ovan. Som ni kanske märkt så har jag inte nämnt något om salongsrenovering eller buffert. Pension. Sparande. Semesterersättning. Ob-tillägg. Om-skolning. (för vi frisörer har dessvärre inte särskilt lång livstid.) Det vi tar betalt räcker oftast bara till plus minus noll. Så när en kund skiter i sin tid (glömmer, struntar i, tappar bort etc) så går vi helt enkelt minus. Den eller dom timmarna finns ingen inkomst. Det betyder att elen, hyran, de anställdas lön, telefonen, internet, kassa-bokning-kort-system, inredningen och marknadsföringen ska på något sätt betala sig själv. DÄRFÖR, och enbart därför, skickar jag ut en faktura när någon inte bryr sig om att avboka sin tid och inte låter mig hitta någon annan som gärna vill fylla den platsen. Inte för att statuera exempel eller vara elak. Jag vill också ha middag på bordet eller en semester åtminstone vart femte år.

MIranda

Varför tror ni att jag gick in och jobbade en vecka efter att dom skurit upp hela magen och lappat ihop den igen? Det hade absolut INGET att göra med att jag älskar mitt jobb. Jag grät innan jag skulle till jobbet, och jag bröt ihop så fort jag satte mig i bilen hem igen. Jag grät hela tiden. Jag gav upp några gånger. Mentalt. Men rent fysiskt, för att kunna överleva rent ekonomiskt, så höll jag skenet uppe. Jag tog mig till jobbet. Jag tog djupa andetag. För det finns ingen inkomst om jag inte har kunder.

Låt mig jämföra med ett exempel. Säg Ica. hmm. Säg flingorna. Dom kanske kostar 20:- men Ica har inte köpt in dom för 20 kronor. Ica har räknat med en liten procent för att täcka alla ovan nämnda kostnader, men dom räknar också in en liten vinst. En vinst som ska kunna ge dom en buffert som senare ska kunna ge dom möjligheten att expandera. Hur många Ica finns det idag? Det är DEN kostnaden som vi saknar. Eller inkomsten rättare sagt.

Nu drömmer jag inte om att expandera. Jag ÄLSKAR min salong. Jag älskar storleken på lokalen, antalet personer som jobbar där, kunderna och läget och ALLT. Jag vill inte flytta eller byta lokal, om så ens ett kvarter bort. Den ligger helt perfekt. Men jag drömmer om att ha en stadig inkomst. En lön att räkna med. Jag har inte bett om att bli rik, jag har hela tiden varit klar och tydlig. Vi frisörer blir inte rika! Folk tycker inte vi ska sticka ut näsan och ta så mycket betalt för en ynka klippning. Folk förstår inte heller att vi är hårt arbetande konstnärer som jobbar på ackord. Även om du som anställd har en timlön eller månadslön så är provisionen rörlig och den beror HELT och hållet på pengarna som kommer in i kassan. Det har inte något att göra med antalet behandlingar utan baseras enbart på kassaflödet. Jag lovade att vara så tydlig som möjligt. Du betalar egentligen inte tid för klippning. Du betalar för min tid. Hur du sen väljer att spendera den, är upp till dig. Om du väljer att komma fem minuter för sent, ringa ett samtal, gå på toa och sen sätta dig i stolen kvart över. Då tar jag betalt för den kvarten med. Annars hade jag bokat in en kund som faktiskt respekterar min tid och sitter i stolen prick. Hen får också en sjujäkla styling på samma tid som du bara hann med klipp och fön. Förstår du?

Alice

Man ska inte hänga upp sig på pengar, pengar är inte livet och pengar kan inte köpa lycka. Och som jag inledde inlägget med så är det tabu att prata om pengar, särskilt att man vill ha mer. Hysch! Men jag kommer fortsätta höja mina priser, för jag är fullbokad. Jag har inga tider efter 16 kvar detta året i princip. Jag har inga HELT tomma dagar detta året. Jag har inte många tider överlag kvar i december. Det finns absolut INGEN anledning att jag ska ha ett sådant fullbokat schema och inte kunna ta ut lön. Men så ser det ut. Om man kikar lite i dom frisörgrupper som finns på Facebook så ser man varenda en kämpar för att få ihop privatlivet. Men vi älskar vårar jobb. Vi kan inte tänka oss ett liv utan att vara frisörer. Så vi biter ihop, sväljer ner den stora gråtklumpen som växer för varje gång ens sambo får betala återigen, och man älskar sitt jobb. Min stora passion, förutom bara att vara en frisör, är också att ALLA vi som är frisörer och tar yrket på stort allvar ska få bättre arbetsförhållanden. Jag blir på riktigt ledsen när jag ser alla dessa kämpande frisörer som måste ventilera bland andra frisörer om den utskällning dom fick idag för att dom vågade ta “rätt” betalt. Alltså inte gett den vanliga rabatten. Vilket annat yrke känner ni till där man inte bara jobbar de 9 timmarna (ofta utan lunch, toalett-paus eller en bensträckare) utan man sitter hela kvällarna och svarar på sms, mail, letar inspiration och pusslar med tidsbokningarna. Man utbildar/uppdaterar sig några gånger om året. Man jobbar med kemi och i en miljö som sliter både på kroppen och hälsan… Vilket annat yrke som är liknande tjänar man runt 15.000 i månaden? Kom summan som en chock? Den är alltför vanlig och är mer ett snitt än ett lägsta. 

Det var längesen jag slutade tänka på kundens plånbok men jag har inte riktigt kommit till att tänka på min egna. Jag ber inte om ursäkt när jag tar betalt, det märker jag att många andra gör. Man skruvar sig vid kassan, man drar av en hundring där och man bjussar på ett schampo där. Det har jag slutat med. Men däremot är prissättningen inte rätt än. Den täcker inte min framtid. Jag tycker som så (och tro mig jag vet att detta låter hårt men det är inte så jag menar) att om du inte har råd att gå till MIG (eller den frisören du går till) så finns det andra som är villiga att ta bra mycket mindre betalt, men det finns också andra bakom dig som står med handen i luften och vinkar för att få vara först att ersätta din plats hos mig. Det är också upp till dig att ha reda på din egna ekonomi. Har du inte råd med klippning varannan månad kan man lägga upp en plan för hur du kan gå mer sällan, men be inte mig förstöra min egna framtidsplan för att du verkligen, verkligen, verkligen vill klippa dig just nu. 

Molly

Kan fortsätta i evigheter men jag tycker också att ni ska läsa detta inlägg som är skrivet av Celina Rydén. Ni har säkert sett den innan men är så spot on.

Återigen, dessa inlägg är inte till för att samla kramar och få ömkande blickar. Dessa inlägg är till för att öka förståelsen för din frisör. För att du ska kunna hjälpa din frisör att hålla i längden. För tro mig! En dag kommer alla dessa saker bli överväldigande och hen kommer ge upp. Det har hänt så många gånger. Frisörer blir utbrända på grund av stress. Antingen psykiskt eller kroppsligt. Som sagt, detta är inte den enda branschen som är drabbad men det är den bransch jag kan. Om du är i en annan bransch får du mer än gärna dela med dig av dina tankar och erfarenheter så att fler kan förstå även din bransch. 

Tack för att du läst ända hit! <3 

Kom ihåg att inlägget inte är personligt inriktad till någon individ. Detta är samlade tankar från snart 15 år i branschen.